Språk som bygger broar – så arbetar Linguista med modersmålsdagen

På Linguista är språk och flerspråkighet inte ett sidospår – det är själva kärnan i verksamheten. Här möts elever, lärare och skolor i ett sammanhang där olika språk och kulturer är en självklar tillgång.

– Vår verksamhet är otroligt mångkulturell och det är viktigt för oss att visa att det är en styrka. Förmågan att behärska flera språk och förstå olika kulturer öppnar för fler perspektiv och bidrar till ett mer nyanserat sätt att tänka och se på världen, fortsätter Sara.

Hon menar att frågan om perspektiv aldrig har varit mer aktuell än nu.

– “My way or the highway” känns tyvärr mer aktuellt än på länge. Just därför tycker jag det är viktigt att vi jobbar i en verksamhet som synliggör att fler perspektiv, fler språk och fler kulturer faktiskt är något positivt – och något som berikar.

Det är också därför modersmålsdagen är så viktig att uppmärksamma.

– Den blir ett sätt att stanna upp och faktiskt visa: det här är något vi är stolta över.

För Sara är modersmålets betydelse större än bara språkfärdighet. Modersmålet är det första språket du lär dig. Det är språket du tänker på, drömmer på, uttrycker dina känslor och tankar på. När en elev kommer till ett nytt land och får ett nytt skolspråk kan något viktigt gå förlorat, menar hon.

– Om du inte får möjlighet att utveckla ditt modersmål finns risken att du tappar en del av dig själv. Det kan bli svårare att uttrycka hur du mår, vad du tänker, vad du behöver.

Hon beskriver hur viktigt det kan vara att få möta någon som talar samma språk.

– Tänk att få träffa någon en gång i veckan som kan prata ditt modersmål, som kan lyssna, som kan hjälpa dig sätta ord på det du bär på – även om det sker i en undervisningssituation. Det tror jag betyder enormt mycket, särskilt för elever som varit med om svåra saker.

På modersmålsdagen vill Linguista också skicka ett bredare budskap till skolor och beslutsfattare.

– I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att acceptera att det finns fler sätt att se på saker. Olika kulturer och perspektiv berikar – man kan faktiskt lära sig av varandra.

Hon beskriver hur lätt det är att annars fastna i invanda mönster.

– Ju fler perspektiv vi stänger ute, desto högre murar bygger vi. Till slut lever vi i ett samhälle som bara bekräftar vårt gamla sätt att tänka. Modersmålsdagen blir ett sätt att visualisera att olikheter inte är ett problem. De är en tillgång.

För Sara är modersmålsdagen inte ett avbrott från verksamheten, utan en spegling av den.

– Det är inte en belastning att ha många språk. Det är ett berikande. Det gör vårt samhälle större, klokare och mer mänskligt, menar hon.

Uppmärksammandet av modersmålsdagen sker både ute på skolor och inom den egna organisationen.

För lärarna på Linguista blir modersmålsdagen ofta ett tematiskt arbete som sträcker sig över flera lektioner. Ibland arbetar alla språkgrupper utifrån ett gemensamt tema, ibland utformas innehållet utifrån språk, ålder och elevgrupp. Fokus ligger då på kultur, identitet och språkets betydelse.

– Vi arbetar till exempel med musik, kända personer, mat, traditioner och viktiga platser kopplade till elevernas ursprungsländer. Samtidigt skapar vi aktiviteter där eleverna får lära sig om andra språk som också finns representerade på skolan, berättar Aroa Solé i Bascuñana, lärare i spanska på Linguista.

Det kan handla om att lära sig några ord på varandras språk, språk- och gissningslekar eller att ta del av kulturella fakta från andra länder. På så sätt skapas en starkare gemenskap mellan eleverna, även över språkgränserna.

Elevernas arbeten samlas ofta i gemensamma affischer, presentationer och projekt som ställs ut i skolans korridorer. Det ger eleverna möjlighet att visa vad de arbetar med, samtidigt som andra elever och personal får ta del av språkens och kulturernas mångfald.

En viktig del av arbetet är också reflektion. Samtal förs om språkets betydelse för identitet – hur det känns att ha flera språk, vad som är kopplat till Sverige och vad som är kopplat till andra länder och sammanhang. Flerspråkighet lyfts som en styrka och något positivt.

Hur arbetet tar form varierar också med elevernas ålder, berättar Larisa Tokareva, lärare i ryska på Linguista.

– I lågstadiet arbetar vi mer med bilder, färgläggning och uppgifter kopplade till traditioner från elevernas ursprungsländer. På mellanstadiet kan eleverna börja reflektera mer kring sin språkliga identitet – hur många språk de behärskar och vilken plats modersmålet har i deras språkliga repertoar.

Ett exempel är arbetet med språkkartor, där öar och kontinenter representerar de språk eleverna kan. Utifrån kartan samtalar eleverna om relationerna mellan språken: vilka språk de ”reser” mest i, hur språken hänger ihop och vilken roll de har i vardagen. På högstadiet och gymnasiet fördjupas arbetet ytterligare genom samtal om språkfamiljer, likheter och skillnader mellan språk och hur språk kan påverka identitet. 

– När modersmålsundervisningen får rätt förutsättningar ser vi tydliga effekter. Eleverna känner stolthet över sitt språk, stärker sin självkänsla och upplever en större trygghet i sin identitet. Det bidrar också till ökad förståelse och respekt mellan elever med olika bakgrund, avslutar Aroa.

Upptäck hur Linguista jobbar för att skapa bättre förutsättningar för flerspråkiga elever genom studiehandledning och modersmålsundervisning – varje dag, i hela Sverige.